"LIVING THE GOOD LIFE" 𧥠Alla konsumerar vi, mer eller mindre, alla pĂ„ vĂ„rt eget sĂ€tt utifrĂ„n vĂ„ra egna tankar och vĂ€rderingar. Det som skiljer oss Ă„t Ă€r hur vi vĂ€ljer att konsumera. ATT KONSUMERA ELLER INTE...đ Vi har fĂ„tt Uppgiften "Vad Ăr Konsumtion" pĂ„ Folkis. Jag har valt att fokusera pĂ„ följande frĂ„gor: -Vad Ă€r en God Levnadsstandard? -Vad skulle Vi kunna klara oss bra utan? -Hur skulle En Framtid se ut som inte Ă€r KonsumtionssamhĂ€lle? -Vad Ă€r en God Levnadsstandard? En God Levnadsstandard betyder att mĂ€nniskor har tillgĂ„ng till det de behöver för att Leva Ett HĂ€lsosamt och BekvĂ€mt Liv đ som mat, Rent Vatten đ , en Trygg Bostad och Medicinsk VĂ„rd. Det inkluderar ocksĂ„ tillgĂ„ng till Utbildning, Arbete och Social Trygghetđđ -Vad skulle Vi kunna klara oss bra utan? Det finns inget enkelt svar eftersom olika mĂ€nniskor och samhĂ€llen har olika behov och prioriteringar. Men det finns nĂ„gra saker som kan diskuteras. Till exempel skulle vi kunna minska pĂ„
Fira in Semmeldagen – eller Fettisdagen som den ocksĂ„ kallas – med En Semla đ
Varför firar vi Fettisdagen?
Firandet av Fettisdagen kommer frÄn den Kristna Högtiden "Fastlagen",
som Àr benÀmningen pÄ de tre dagar som kommer nÀrmast före PÄskfastan.
DÄ Ät man upp sig ordentligt inför 40 dagars fasta innan PÄsk.
Under fastan skulle man leva spartanskt, inte Àta kött eller frossa pÄ nÄgot annat sÀtt,
sĂ„ det gĂ€llde att festa till det ordentligt pĂ„ Fettisdagen đ
I Sverige och Finland har vi i hundratals Är Àtit Semlor
inför Fastan vid den hÀr tiden pÄ Äret.
I Finland Àter man oftast Fastlagsbullen med Hallonsylt i stÀllet för Mandelmassa.
PĂ„ finlandssvenska Ă€r ordet ”Semla” det som i Sverige kallas smĂ„franska eller fralla.
Namnet Semla Ă€r en sammanslagning av latinets ”simila” som betyder vetemjöl,
och ordet ”semlja” som Ă€r ett gammalt ord för jord eller klot.
”Semi” pĂ„ latin betyder dessutom halv. Vetemjöl, halv, klot…
ja, det lĂ„ter ju nĂ€stan som en Semla đ
DEN MODERNA SEMLAN đ
PÄ 1850-talet började man lÀgga Mandelmassa i Semlan,
och mot slutet av 1800-talet blev det vanligt att blanda Mandelmassan med GrÀdde.
Det var dĂ„ som Semlan började serveras pĂ„ cafĂ©er som en egen bakelse đ
Men den dröjde fram till 1930-talet innan Semlan var allmÀnt kÀnd.
Idag finns det nog ingen i Sverige som inte har hört talas om Semlor đ
Kommentarer
Skicka en kommentar